5. Sex – Bra och dålig sexualitet

Den amerikanska kulturantropologen Gayle Rubin är en av de som har forskat kring hur människor konstruerar sexualitet. Rubin var verksam i USA under 1980-talet och fann då att god sexualitet ansågs vara den som äger rum inom äktenskapet med avsikten att skaffa barn. Alla andra sexuella uttryck, som sex utanför äktenskapet, homo- och bisexualitet, sadomasochism, fetischism, sex för pengar, sex över generationsgränserna och så vidare ansågs dålig.

Samtidigt påpekade Rubin att kategoriernas innehåll har varierat genom historien. Ett senare exempel är den monoamorösa homosexualiteten som genom lagstiftning och politiskt arbete har börjat röra sig mot den goda sexualiteten här i Sverige. Inte heller verkar det längre vara viktigt att vara gift. Det räcker med en traditionell kärleksrelation. Kategoriernas innehåll varierar alltså över tiden men hierarkin mellan dem står kvar.

En mer nutida studie är Hans Anderssons doktorsavhandling Spelets regler från 2008, där han studerar oskrivna regler i mötet mellan män och kvinnor på nattklubbar och pubar. Trots de senaste decenniernas diskussioner om jämställdhet så är förväntningarna på män och kvinnor fortfarande väldigt olika. Kvinnor ska vara avvaktande, låta män uppvakta och välja med omsorg. Män ska vara skickliga uppvaktare, klara av att spela spelet på kvinnors villkor och samla på erövringar. Avvaktande män och alltför aktivt uppvaktande kvinnor uppfattas som oattraktiva.

Till skillnad från män så bör kvinnor inte ragga. Kvinnor ska istället flirta, vilket är en lättsam lek där målet är kärlek. Att ragga är en moraliskt lågt stående handling med syftet att i ett tillfälligt sexuellt möte tillfredsställa primitiva drifter.

Enligt denna studie är den goda sexualiteten alltså den som är en del av, eller åtminstone ett steg mot, kärleken.

Samma sexualmoral verkar frodas på dejtingsajter, där kvinnor vanligen söker kärlek i form av en traditionell kärleksrelation och bara i undantagsfall en möjlighet att sexuellt leka av sig. Kanske är det möjligheten att vara anonym som då gör det möjligt för kvinnor att tillfälligt besöka ”den manliga rollen”? Anonymiteten minskar risken för att bli stämplad som oattraktiv eller värre.

En alternativ strategi är att använda så kallade madonna-dejter. Genom att följa upp ett tillfälligt sexuellt möte med några traditionella dejter går det att ge sken av att målet var en kärleksrelation även om intentionen aldrig fanns.

Denna polariserade syn på sexualitet kan göra det svårt att ha sexuella relationer med vänner. Antingen finns en längtan efter en traditionell kärleksrelation och en vilja att förändra vänskapen, eller så finns inget intresse av att vårda relationen, eftersom den ändå kommer att överges så fort möjligheten till en kärleksrelation dyker upp.

Det verkar alltså som att kärlekens exklusivitet och den konkurrens mellan relationer som den leder till är det som just nu delar upp sexualiteten i bra och dålig. Det är inte längre rädslan för oönskad graviditet utan kärleken som reglerar vår sexualitet.